Hovids sågverk

Hovids sågverk med sin legendariske disponent Gustaf Peter Braathen var det kanske mest kända av sågverken på Alnö. Verksamheten startades som Hofsuddes lastageplats av trävaruhandlare Axling med en bjälkgrop och lastageplats där rundvirke skräddes till bjälkar och sparrar för byggnadsändamål som exporterades.

1880 köpte norskfödde Braathen platsen och 1882-83 byggdes ”mönstersågverket” Hovid med tre ramar.

Braathen byggde sig en herrgård med stor park där unionsflaggan vajade och eget jordbruk i sluttningen ovanför sågen. Han avled 1909.

Sågen byggdes om och utvidgades flera gånger, sista gången 1920. 1922 gick bolaget i konkurs men drevs vidare, köptes av Ankarsviks AB 1942 och lades ner 1945.

Hovid 1926. Foto: SCA:s arkiv

Hovids sågverk idag

Mycket lite finns kvar av det sågverkssamhälle som Hovid var i sin glans dagar. Sågens pannhus och skorsten finns bevarade men av den stora herrgårdsanläggningen finns inget kvar. Området är sen många år inhägnad fröplantage för SCA. Man kan dock se resterna av den terrasserade herrgårdsparken och i fantasin se den miljö som Braathen med familj levde i. Vägen mellan sågen och herrgården med sitt jordbruk finns kvar i form av en stig.

På Hovid uppfördes under sent 1800-tal en folkskola för att förse barnen i Hovid
och Eriksdal med undervisning. Den första folkskolan i trä finns kvar, men den senare i tegel revs för något tiotal år sedan för att ge plats för ett boende för vuxna med funktionsnedsättning.

Resterna av herrgårdsparken syns tydligt vid SCA:s fröplantage

Detalj av herrgården på 1903 års karta

Pannhuset och skorstenen från Hovidssågen finns kvar